7 Skäl fö att skååd Söderfjäälin

Sju skäl att sii söderfjäälin

1. Ein sällsynt, vacker å välbevara meteoritkrater Söderfjäälin uppkom vi e meteoritnedslag fö uvi 520 miljoner år sedan å har en välbevara kraterrundel. he ji en åv ti bäst bevarade meteoritkratran i världen. Maang betraktare från ovan ha tjusats åv Söderfjäälinas gulgröna åkerrundel innanfö en rund krans åv randberg. ”Finlands vackrast meteoritkrater” ji 5-6 km tväsj uvi å meir en 300 meter djup, fylld me yngär sedimentbergarter, bl.a kambrisk sandsten. Tio andra kända spår åv meteoritnedslag i Finland ji vattenfyllda oregelbundna sjöar, föga kraterlika. Söderfjärden är en unik plats på jorden, eftersom endast 172 meteoritnedslag ji känd på jorden.

2. Jordens å livets historia kan åvläsas Hjer kan vi studer jordens historia från urtid ti nutid. Minst två gangor ha platsin undi årmiljoner åv kontinentvandringar passera jolens ekvator. Undi kratrins oändligt laanga historia ha live på jolen utveckladist från enkla organismer ti dagens natur. I borrkärnor ner ur Söderfjäälin finns inbakade fossil åv pyttesmå ryggradslösa djur, bl.a. fragment åv trilobiter å brachiopoder. heje jevär perspektiv på livets utveckling.

3. Aktuellt tema: Jorden som måltavla för himlakroppar Söderfjärden är ett åskådligt exempel på vad som händer vid himlakroppars kollision med jorden: Det blinda bombardemanget från rymden, kraterns explosiva uppkomst i en sky av eld, ånga och smält sten samt de förödande konsekvenserna, utplånat liv och chockad materia. Endast en kärnexplosion i megatonklass kan mätas med denna universums urkraft. Ett gigantiskt meteoritnedslag för 65 miljoner år sedan bidrog sannolikt till dinosauriernas utdöende. Under de senaste åren har asteroider och kometer som kan ge upphov till meteoritnedslag på jorden varit i fokus via filmer, tidningar och vetenskapliga diskussioner. Intresset ökar då många kan se fenomen som kometer (t.ex. Hale-Bopp år 1997) eller nedstörtande eldklot

4. Hav blir land och människan kommer in på arenan Nere i kratergrytans djupa avlagringar finns spår av flera istider. Efter senaste istiden har landet stigit ur havet, först omkring tio meter per sekel och idag ca 80 cm på hundra år. Genom landhöjningen speglar Söderfjärden utvecklingen under fyra årtusenden. Här var ytterskärgård under stenåldern, bronsåldern och järnåldern.På meteoritkraterns randberg i norr, uppe på Öjberget finns lämningar som daterats till slutet av stenåldern för ca 4000 år sedan, och en tidsbestämd och utgrävd hyddbotten i Sundom berättar om ett fiskeläge långt ute i västerhavet under järnåldern för drygt 2000 år sedan. Senare under medeltiden finns belägg för notfiske i den alltmer uppgrundade fjärden. Under därpå följande århundraden krympte fisket, i stället vidgades åkerbruk och bete i fjärdens lider. Fram in på 1900-talet bärgades starr och sälting till kreatursfoder. Breda vassbälten gav taktäckning och bolstervippor. Tanken på en utdikning, en torrläggning föddes i slutet av 1700-talet.

5. Fjärden dräneras i Nordeuropas största torrläggningsprojekt Under början av 1900-talet blev Söderfjärden föremål för ett gigantiskt torrläggningsprojekt, Nordeuropas största. Trots upprivande meningsskiljaktigheter mellan intressenter i Solf och Sundom byar drevs torrläggningen igenom. Utloppskanalen ”Riddardiket” fördjupades och kilometertals med diken grävdes med möda för hand, spadtag för spadtag i en fastklibbande lera. En speciallag ”Lex Söderfjärden” stiftades i riksdagen för att trygga torrläggningen. År 1927 var torrläggningen klar och byarna kring Söderfjärden fick stora tilläggsarealer. Plogen sattes i jungfrulig mark. Ytterligare lador byggdes. Söderfjärden blev ladornas rike, som mest fanns ungefär 3000 lador på 1940-talet. Idag finns endast ett fåtal lador kvar.

6. Pumpning bland konst I över 70 år har pumpar hållit Söderfjärden torrlagd. Ett äldre pumphus är idag museum över torrläggningen. Ett nyare pumphus från 1960-talet är också samtidigt ett konstmuseum som speglar Söderfjärdens utveckling. Eivor Holms tre monumentala väggmålningar skulle ha en given plats även i en nationell konstsamling. Paula Blåfields takmålning med meteoritmotiv och ytterligare väggmålningar av Nils Nygren, Tapani Tammenpää, Kaj Smeds och Lars Nedergård kompletterar den unika konstsamlingen. I pumphusen finns en omfattande information om Söderfjärdens historia och nutid.

7. Tranornas paradis i Finland Söderfjärden är idag en bördig, täckdikad slätt med stora sammanhållna jordbruksarealer, totalt 2 300 ha bördig mark. En miljöfrämjande reglerad täckdikning genomfördes i slutet av 1990-talet. Jordbruket är levande och modernt. Men Söderfjärden är även ett paradis för fåglar. Bl.a. tranor rastar här, många tusen ståtliga fåglar gästar den rika kornboden varje höst. Rekordet ligger på 7 160 tranor på en dag och sammanlagt uppemot 10 000 för perioden slutet av augusti till början av oktober. Under dessa höstveckor drar mäktiga tranplogar i kvällningen ut till skärgården, där tranorna övernattar för att sen återvända till Söderfjärden i gryningen. Söderfjärden är i särklass den viktigaste rastplatsen i Finland. Eftersom tranorna även skadar grödor har försök gjorts med särskilda viltåkrar för att mata tranorna. Tranorna motiverar att Söderfjärden ingår i förslaget till EU:s Natura 2000 och området är även tack vare sin odlingskultur klassat som ett nationellt värdefullt landskapsvårdsområde.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *